Framtidsfullmakt

Uppdaterad 2023-04-03

Genom att skriva en framtidsfullmakt kan man utse en person som ska ta hand om sina angelägenheter om man i framtiden inte längre kan ta hand om dem själv.

En framtidsfullmakt är tänkt att börja gälla när fullmaktsgivaren själv inte längre kan ta hand om sina angelägenheter på grund av att denne blir fysiskt sjuk, får en psykisk störning eller liknande. Fullmaktsgivaren kan själv ställa upp regler för när fullmakten ska börja gälla, och peka ut vem som har rätt att besluta att så ska ske. Tanken med framtidsfullmakten är att den ska vara ett alternativ till att utse en god man eller en förvaltare och kan ge enskilda personer större integritet och självbestämmande i sina egna ekonomiska och personliga angelägenheter.

Formella krav på en framtidsfullmakt

Det finns vissa formella krav på en framtidsfullmakt:

Fullmaktsgivaren måste ha rättshandlingsförmåga när fullmakten upprättas
Fullmakten ska vara skriftlig
Det ska framgå att det är en framtidsfullmakt
Det ska framgå vem eller vilka som är fullmaktshavare
Det ska framgå vilka angelägenheter som fullmakten omfattar
Övriga villkor för fullmakten ska anges
Fullmakten ska bevittnas av två personer. Den som är vittne får inte vara den fullmakten gäller för (fullmaktshavaren)
Fullmakten ska visas upp i original när den används

Innehåll i en framtidsfullmakt

Fullmakten kan gälla både för personliga och ekonomiska angelägenheter. Det kan till exempel vara löpande ekonomiska saker, som att betala räkningar, förvalta tillgångar eller köpa och sälja fastigheter och bostadsrätter.

Fullmaktshavare

Fullmaktsgivaren kan utse en eller flera fullmaktshavare i framtidsfullmakten. Om fullmakten är utställd på flera personer är det viktigt att deras inbördes förhållande beskrivs.

Vittnen

Utöver de formella kraven för vittnena (två personer som inte får vara fullmaktshavare) finns en rekommendation om att man bör följa samma regler som gäller för testamentsvittnen. Det innebär att vittnena bör anteckna sina adressuppgifter, tidpunkten när de bevittnar och eventuella andra omständigheter. Exempelvis kan vittnena vid behov anteckna iakttagelser om fullmaktsgivarens hälsotillstånd eller andra uppgifter som kan ha betydelse för att fullmakten blir giltig. Syftet med rekommendationen är att vittnena ska vara observanta.

När framtidsfullmakten börjar gälla

Framtidsfullmakten börjar gälla om och när fullmaktsgivaren drabbas av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande och tillståndet är varaktigt. Det är som huvudregel fullmaktshavaren som ska bedöma om ett sådant tillstånd har inträtt.

Om fullmaktshavaren är osäker kan han eller hon begära att en domstol prövar om fullmakten har trätt i kraft. Det är bara fullmaktshavaren som kan göra en sådan ansökan. Enda undantaget är om fullmaktsgivaren själv har skrivit in i fullmakten att en domstol ska pröva om fullmakten har börjat gälla.

Fullmaktshavaren ska informera både fullmaktsgivaren och dennes närstående om att fullmakten har trätt i kraft och vad den innehåller. Meddelandet kan vara antingen muntligt eller skriftligt.

Uppdraget som fullmaktshavare

Fullmaktshavaren har rätt att utföra de uppgifter som fullmaktsgivaren har beskrivit i framtidsfullmakten, men har en lojalitets- och samrådsplikt. Det innebär att fullmaktshavaren är skyldig att agera i enlighet med fullmaktsgivarens intressen. Fullmaktshavaren ska bemöda sig om att så långt det är möjligt utföra uppdraget enligt fullmaktsgivarens uttryckliga eller förmodade vilja.

Granskare

Det sker ingen kontroll från samhällets sida av att en fullmaktshavare sköter sitt uppdrag och agerar i enlighet med fullmaktsgivarens intressen. Men fullmaktsgivaren kan själv utse en granskare i fullmakten. Fullmaktsgivaren kan också sätta upp ett villkor om att fullmaktshavaren ska redovisa sitt uppdrag till granskaren. Har fullmaktsgivaren inte utsett någon granskare så kan dennes närstående begära att fullmaktshavaren lämnar redovisningar, men högst en gång per år.

Jävssituationer

Om fullmaktshavaren har ett eget intresse i någon fråga så är inte fullmaktshavaren behörig att agera med stöd av fullmakten. Fullmaktshavaren får inte heller företräda fullmaktsgivaren om fullmaktshavarens make, sambo, barn eller någon som fullmaktshavaren företräder är motpart till fullmaktsgivaren eller på något sätt har motstridiga intressen i förhållande till denne. Det är tillräckligt att det vid en objektiv bedömning kan finnas motstridiga intressen. Ett exempel är att fullmaktshavaren och fullmaktsgivaren är delägare i samma dödsbo. Ett annat exempel att den ena av två makar har framtidsfullmakt för den andra och att de tillsammans äger en fastighet och det i fullmakten ges behörighet åt fullmaktshavaren att ingå rättshandlingar beträffande fullmaktsgivarens fasta egendom. På grund av jävsförbudet kommer fullmaktshavaren, tillika fullmaktsgivarens make och samägare till fastigheten, inte att ha behörighet att avyttra fastigheten eftersom fullmakthavaren kan ha ett intresse i avyttringsfrågan som kan vara motstridigt mot fullmaktsgivarens intresse, t ex i fråga om köpeskillingens storlek.

Om det uppstår en sådan situation ska fullmaktshavaren kontakta överförmyndaren i kommunen och begära att de utser en god man som i stället får företräda fullmaktsgivaren.

När upphör fullmakten?

Fullmakten upphör att gälla om fullmaktsgivaren får en god man eller en förvaltare inom samma område som framtidsfullmakten.

Fullmaktsgivaren kan även återkalla framtidsfullmakten. Om det finns en granskare som fullmaktsgivaren utsett kan även granskaren återkalla fullmakten.

Dessutom upphör den om fullmaktsgivaren skulle återfå sin rättshandlingsförmåga.

Om fullmaktsgivaren avlider är utgångspunkten densamma som vid en ”vanlig” fullmakt, d v s utgå ifrån att den inte längre gäller för det fall kontrakt ännu inte hunnit ingås (trots att avtalslagen kan tyckas otydlig på den punkten).

Det förekommer att en person som lämnat en framtidsfullmakt avlider innan fullmakten tagits i bruk. I en sådan situation kan man inte använda sig av fullmakten, eftersom den aldrig har börjat gälla om den avlidne var vid sina sinnens fulla bruk ända fram till dödsfallet. Av detta skäl kan det finnas anledning att en fullmaktsgivare ställer ut både en framtidsfullmakt och en vanlig fullmakt, eftersom den vanliga fullmakten kan användas för att exempelvis genomföra tillträdet om fullmaktsgivaren avlider mellan kontrakt och tillträde.

Om fullmaktshavaren missköter sig

En fullmaktshavare behöver inte lämna in några redovisningar till överförmyndaren i kommunen, vilket exempelvis en god man måste göra. Men om någon märker att fullmaktshavaren inte tar till vara fullmaktsgivarens behov eller utnyttjar fullmakten för sin egen vinnings skull, kan den personen påtala det för överförmyndaren. Blir överförmyndaren uppmärksammad på att det kan finnas brister kan de begära in redovisningar och upplysningar från fullmaktshavaren.

Visar granskningen att fullmaktshavaren gjort sig skyldig till missbruk eller allvarlig försummelse kan överförmyndaren besluta att fullmaktshavaren inte längre får använda fullmakten. Den kan fortsätta att användas om det finns någon annan fullmaktshavare, men om det inte gör det förlorar fullmakten sin verkan. Ett alternativ till att förbjuda en fullmaktshavare att använda sig av fullmakten är att i stället utse en god man eller förvaltare. Det leder automatiskt till att framtidsfullmakten inte längre har någon verkan i det ärendet.

Lagfartsansökan

Vid lagfartsansökan måste framtidsfullmakten lämnas in i original vilket kan skapa praktiska problem för fullmaktshavaren då det är vanligt att fullmakten endast upprättats i ett original. Det finns dock en möjlighet för fullmaktshavaren att gå till ett fastighetsinskrivningskontor eller ett lantmäterikontor (dock ej kommunala) för att göra en s k officialkopia, d v s en myndighets kopia av en originalhandling som getts in till myndigheten. Officialkopian kan sedan skickas in vid lagfartsansökan.

Juridik