Rätt till provision förutsätter att ett bindande köpeavtal kommer till stånd mellan uppdragsgivaren och den av mäklaren anvisade spekulanten. Detta innebär att köpet inte (längre) får vara beroende av något villkor för att det ska bestå eller fullbordas. Alldeles oberoende av att mäklaren har lagt ned ett avsevärt arbete och haft stora kostnader för att hitta en köpare, får mäklaren inte rätt till provision om något köpeavtal inte träffas. Uppdragsgivaren behöver inte ange något skäl för att vägra ingå köpeavtalet.

Det bör inte vara några problem att avgöra när ett köp föreligger; köp av såväl fastighet som bostadsrätt kräver ju viss föreskriven form. Ett köp av fastighet blir dessutom offentligt så snart lagfart har sökts. Då är det svårare att påvisa ett köp av bostadsrätt eftersom detta inte rapporteras till något offentligt register. Bostadsrättsföreningens styrelse är dock skyldig att hålla föreningens medlemsförteckning tillgänglig för var och en som vill se den.

Köpeavtal innehåller normalt villkor om att köpebrev ska utfärdas eller att köpeskillingen ska betalas vid en senare tidpunkt. Om provisionsrätten ska uppkomma redan innan dessa villkor uppfyllts måste detta avtalas särskilt. I förmedlingsuppdragsavtalen i mäklarsystemet finns sådant villkor som standard. Det är åtminstone i konsumentförhållanden inte möjligt att avtala om att rätt till provision ska föreligga även om köpets fullbordan är beroende av andra villkor.

Ovanstående innebär att provisionsrätt föreligger även om ett bindande köpeavtal hävs p g a att part gjort sig skyldig till kontraktsbrott eller om parterna avtalar om att köpet ska återgå, utan stöd i avtalet.