Mäklarens möjlighet att säkra sin provision genom avtal
En fråga är om mäklaren genom klausuler i uppdragsavtalet kan förvissa sig om att han får sin provision även om köpet, oberoende av anledning, inte blir av (genom mäklarens försorg).
Har mäklaren och uppdragsgivaren träffat ett avtal om förmedlingsuppdrag med ensamrättsklausul behöver mäklaren inte uppfylla kravet på anvisning och därmed sammanhängande orsakssamband.
En överenskommelse om att provision ska utgå även för det fall att en för köpet nödvändig omständighet inte inträffar (exempelvis tillstånd enligt jordförvärvslagen) torde inte ha någon verkan.
Om en mäklare ändå vill försäkra sig om ersättning, om uppdraget inte leder till en försäljning och säljaren säger upp avtalet, måste detta avtalas särskilt. I konsumentförhållanden får mäklaren dock endast på detta sätt betinga sig ersättning för de faktiska kostnader som uppdraget inneburit. Inte exempelvis ersättning för nedlagt arbete eller sådana kostnader som mäklaren skulle ha haft i alla fall.
Gäller överenskommelsen ersättning för utfört arbete är det mer ovisst om en sådan överenskommelse gäller.
I förarbetena till 1984 års mäklarlag anförde departementschefen visserligen att det inte borde införas någon lagbestämmelse som generellt begränsar möjligheten att avtala om ersättning för arbete för det fall uppdraget inte leder till någon överlåtelse. Om avtalsvillkoret i det enskilda fallet är oskäligt skulle det dock kunna jämkas av domstol. En mäklare som mer systematiskt ställer upp sådana oskäliga villkor får, enligt departementschefen, anses handla i strid mot god mäklarsed och riskerar därmed att få sin registrering återkallad.
HovR har i en dom från 1989, med stöd av 36 § avtalslagen, jämkat ett villkor om vite i ett uppdragsavtal om säljaren valde att inte sälja. I det aktuella fallet var uppdragsgivaren konsument.
I ett senare rättsfall gav dock HD mäklaren rätt till provision, då uppdragsavtalet innehöll en klausul som gav mäklaren rätt till provision även om uppdragsgivaren skulle välja att inte sälja. Uppdragsgivaren var i detta fall en juridisk person.
Domarna speglar uppfattningen att avtalsfrihet ska råda så länge avtalsparterna kan anses jämnstarka medan en näringsidkares möjligheter att avtala bort konsumentskyddet ska vara starkt begränsade.
En mäklare som i affärer med privatpersoner vill stärka sin rätt till provision är alltså hänvisad till att teckna ett ensamrättsuppdrag. I sistnämnda fall är det dessutom i praktiken nödvändigt att mäklaren ser till att handpenning erläggs med ett belopp som täcker säljarens skada, provisionskostnaden inräknad.